Venedig, den mytomspunna staden byggd på vatten, har fascinerat resenärer i århundraden med sina kanaler, palats och romantiska broar. Men bakom den sagolika fasaden finns en fråga som både forskare och invånare ständigt brottas med: sjunker verkligen Venedig?
Rubriker om att staden försvinner under havsytan har cirkulerat i årtionden, men hur mycket av detta är sanning och hur mycket är överdrift? Här reder vi ut vad som faktiskt händer med Venedig, vad forskningen säger och vilka åtgärder som tas för att rädda den sjunkande staden.
Byggd på träpålar – en stad på ostadig mark
Venedig är unik eftersom den är byggd på träpålar nerslagna i den mjuka leran i lagunen. När staden började växa på 400-talet använde venetianarna trästammar, ofta ek eller al, som de slog ner i den leriga havsbottnen. Träet har inte ruttnat eftersom det legat syrefattigt under vattnet, vilket har gjort det till en stabil grund i över tusen år.
Men trots denna geniala konstruktion har Venedig alltid varit utsatt för markrörelser och översvämningar. Den verkliga frågan är inte om Venedig sjunker, utan hur snabbt det sker och varför.
Fakta: Ja, Venedig sjunker – men inte som du tror
Forskning visar att Venedig faktiskt sjunker, men det sker inte enbart på grund av att staden i sig sjunker ner i jorden. Det är snarare en kombination av flera faktorer:
- Naturlig markkompression – Marken under Venedig är en blandning av sand, lera och silt. Med tiden sjunker den långsamt ihop av sin egen tyngd.
- Grundvattenuttag – Under 1900-talet pumpades mycket grundvatten upp från lagunen för att förse industrier på fastlandet med vatten. Detta ledde till en kraftig sänkning av marknivån. Även om detta stoppades på 1970-talet, hade skadorna redan skett.
- Havsnivåhöjning – Klimatförändringar gör att havsnivån långsamt stiger, vilket gör att Venedig drabbas hårdare av översvämningar.
- Landhöjning och tektoniska rörelser – Enligt en studie från NASA sjunker Venedig fortfarande med 1–2 millimeter per år, men vissa områden, särskilt de yttre delarna av lagunen, sjunker snabbare.
Sammanfattningsvis sjunker själva marken under Venedig långsamt, men en ännu större fara är att havsnivån stiger snabbare än staden kan anpassa sig.
Acqua Alta – Översvämningarna som hotar staden
Översvämningar, eller "Acqua Alta", är ett återkommande problem i Venedig. Under hösten och vintern kan vattennivån stiga kraftigt och översvämma Markusplatsen och andra delar av staden.
Varför händer detta?
- Tidevattnet från Adriatiska havet pressas in i lagunen, särskilt vid stormar och lågtryck.
- Venedigs kanaler fylls snabbare än de kan tömmas, vilket leder till att vattnet flödar in över torgen och gatorna.
- Havsnivåhöjningen gör att översvämningar blir allt vanligare och mer omfattande.
I november 2019 upplevde Venedig sin värsta översvämning på 50 år, där vattennivån steg till 187 cm över det normala. Hundratals butiker, kyrkor och byggnader skadades.
MOSE-projektet – Räddningen för Venedig?
För att skydda Venedig från översvämningar har den italienska regeringen investerat i ett massivt skyddssystem kallat MOSE (Modulo Sperimentale Elettromeccanico).
MOSE består av 78 rörliga barriärer placerade vid inloppet till lagunen. När havsnivån förväntas stiga över 110 cm, fylls barriärerna med luft och reser sig ur vattnet för att blockera havet från att strömma in i lagunen.
- Projektet startade 2003, men har kantats av förseningar, korruptionsskandaler och enorma kostnader.
- I oktober 2020 användes MOSE för första gången, och det fungerade – Venedig undvek en stor översvämning.
- Kritik mot MOSE: Trots att systemet fungerar har forskare varnat för att barriärerna inte är en långsiktig lösning, eftersom de måste användas allt oftare när havsnivån fortsätter att stiga.
Kan Venedig räddas på lång sikt?
Att bevara Venedig är en enorm utmaning. MOSE-projektet skyddar staden från översvämningar, men andra lösningar diskuteras också:
- Höja vissa byggnader och torg – Markusplatsen, som är särskilt utsatt, skulle kunna höjas för att minska översvämningar.
- Bygga fler kanaler och vattenledningssystem – För att hantera stigande vattennivåer effektivare.
- Kontrollerad sedimentpåfyllning – En idé är att pumpa in sand och sediment under Venedig för att bromsa sjunkningen.
- Global klimatpolitik – På lång sikt är den enda hållbara lösningen att begränsa den globala uppvärmningen och havsnivåhöjningen.
Framtiden för Venedig – Myt eller verklig fara?
Så, sjunker Venedig? Svaret är ja – men inte i den dramatiska takt som vissa katastrofrubriker påstår.
- Staden sjunker långsamt med cirka 1–2 mm per år, men det verkliga hotet är stigande havsnivåer.
- Översvämningar blir vanligare, men MOSE-systemet har visat sig fungera som en tillfällig lösning.
- Utan ytterligare åtgärder kan delar av Venedig bli obeboeliga inom 100 år.
Trots detta är Venedig fortfarande en av världens mest magiska städer att besöka. Turismen är både en välsignelse och en förbannelse – den ger liv åt stadens ekonomi men bidrar också till slitage och miljöproblem.
Om Venedig ska bevaras för framtida generationer krävs en kombination av teknik, miljöpolitik och internationellt engagemang. Staden har överlevt i över tusen år – frågan är om den kan överleva de kommande hundra.
Så nästa gång du promenerar över Rialtobron eller tar en gondoltur genom stadens kanaler, kom ihåg att du färdas genom en stad som kämpar mot tiden, vattnet – och sin egen framtid.
